Raoul Wallenbergs okända medarbetare

Stefan Ljung, Folket i Bild. 15 augusti 2013

Gellert Kovacs, bosatt i Stockholm och född i Budapest, har finkammat de ungerska arkiven efter information. När Gellert Kovacs debuterar som författare gör han det med att spräcka myten om Raoul Wallenberg som en ensam hjälte.

– Raoul Wallenberg var förvisso en hjälte med en avgörande betydelse för andra världskrigets absolut största räddningsinsats av judar, men han var inte ensam.

– Wallenberg var del av ett kollektiv. Det är dags att lyfta fram de andra, säger han.

I Skymning över Budapest skildras en kapplöpning mot tiden under andra världskrigets sista månader i den ungerska huvudstaden, en kapplöpning mellan ondska och godhet. En vilja att utrota ett helt folk stöter på motstånd från många som var och en gör en insats, stor eller liten, med risk för sitt eget liv. Budapest surrar av rykten, underjordiska nätverk konspirerar och infiltrerar fienden och infiltreras själva. Judar skickas iväg, inledningsvis mot en säker död i Auschwitz, längre fram till slavarbete i österrikiska Mauthausen. Ständigt intrigerar en mängd räddare för att återföra så många som möjligt av de bortförda tillbaka till Budapest. Uppemot 100 000 räddades av de organiserade räddningsinsatserna.

-Det har redan skrivits så mycket om Raoul Wallenberg, varför har du skrivit Skymning över Budapest?

– Jag har alltid varit historiskt intresserad – jag arbetar också som historielärare. Wallenberg är också en beröringspunkt – kanske bland de få – mellan mina två hemländer. Jag skrev om honom redan på gymnasiet, berättar Gellert Kovacs som flyttade från Ungern till Stockholm som nioåring.

Han fortsätter:
– Boken är också ett viktigt dokument för nutidens Ungern, Sverige och övriga Europa. Raoul Wallenberg är den röda tråden som binder ihop handlingen, men egentligen skildrar boken framför allt ett stycke centraleuropeisk historia som är till hjälp att förstå mycket av det som pågår
i Europa i dag.

Var det viktigt att lyfta fram den kollektiva gärningen?

– Ja, absolut. Jag har läst mycket om Wallenberg. I Wallenberglitteraturen lyfts han fram som den ensamma hjälten. Han beskrivs som ensam i ett kaos, även i filmer och tv-serier. Det passar väl in i en amerikansk myt: lonely hero, self made man. Wallenbergmyten är också främst en myt konstruerad i USA framför allt på 1980-talet. Den användes som ammunition i Reagans propagandakrig mot Sovjet.

Hur var det egentligen?

– Den verkliga bilden är att han absolut var en modig man som tog stora personliga risker för att utföra sitt uppdrag, men att han var en del av ett nätverk på hundratals människor som på olika sätt bidrog till att rädda människor. Han var en viktig del av nätverket och hans betydelse ökade mot slutet, men det är viktigt att visa hur beroende han också var av andra människors bidrag.

Det är många som är bortglömda?

– Ja, jag vill lyfta fram flera okända hjältar, inte för att förminska Wallenberg utan för att lyfta fram andra människor som också var viktiga för räddningsinsatsen. Det var en kollektiv insats, alla var beroende av varandra. Bilden av att Wallenberg sprang runt ensam och fixade allt stämmer inte, han kunde ju inte ens språket. Det är en kollektivberättelse, flera nämner jag i boken, men det finns också med många anonyma hjältar som vi aldrig får veta namnet på. Det var ett spontant samarbete, ett nätverk som växte fram i en kaotisk tid.

Fakta om de okända hjältarna

Bland räddarna fanns ungrare som representerade allt från Moskvatrogna och antistalinistiska kommunister till högernationalister som vände sig mot tyskarna till konservativt borgerliga, men också kyrkligt organiserade katoliker och reformerta samt judar, både de som identifierade sig med Ungern och de som var sionister. Räddarna var också utlänningar från de neutrala ländernas ambassader – främst Sverige och Schweiz – och från Vatikanen och Röda korset.
De bortglömda svenska hjältarna: Valdemar och Nina Langlet, Svenska Röda korset.

Schweizaren Friedrich Born, IRK:s chef. Per Anger, diplomat och medarbetare vid den svenska legationen i Budapest.

De neutrala: Carl Lutz, ambassadpersonal för Schweiz, var först med att utfärda skyddspass. En metod som Wallenberg tog efter. Angelo Rotta, nuntier och påvens representant, arbetade hårt för att rädda judarna trots Vatikanens passiva roll.

Jorge Perlasca, Franco-Spaniens representant, opportunist som utfärdade skyddspass som räddade tusentals judar. Han var italiensk fascist som utgav sig för att vara spansk ambassadtjänsteman.

Wallenbergs närmaste medarbetare: Den falske pilkorsaren och skrivmaskinsreparatören Karoly Szabo, hade nordiskt utseende och blandades troligen ofta ihop med Wallenberg.

De viktigaste ungrarna: Pal Szalai, tidigare högernationalistisk pilkorsare som återkom men med en egen agenda. Gjorde egna räddningsinsatser och samarbetade senare även med Wallenberg. De två ledarna för Judiska rådet, Lajos Stöckler och Miksa Domonkos hade mycket kontakt med Internationella Röda korset.

Zoltan Miko, ledare för den militära motståndsrörelsen. Geza Soos, ledare för den civila/kyrkliga motståndsrörelsen.

Kyrkliga: Syster Margit Schlachta och Sara Salkahazi.

Stefan Ljung.